DAGENS MATKLIMAT

Vi lever i en värld där den globala befolkningen växer i snabb takt och därmed också världens efterfrågan på mat. För att möta denna efterfrågan har den globala livsmedelsproduktionen ökat drastiskt genom åren, men tyvärr har detta skett på bekostnad av kvaliteten på den mat vi stoppar i oss varje dag. Livsmedelsproducenter har tillgripit användning av skadliga metoder i ett försök att producera större mängder mat snabbare. Denna strävan efter kvantitet och bekvämlighet har långsamt fört oss bort från våra naturliga sätt att tillaga och hantera den mat vi äter. Giftiga kemikalier och bekämpningsmedel används för att öka avkastningen av våra skördar. Oorganiska gödningsmedel används för att på konstgjord väg odla grödor snabbare, vilket utarmar näringsämnena i vår jord och i slutändan leder till mindre näringsrika frukter och grönsaker. Tillväxthormoner ges till boskap för att påskynda deras tillväxt och utveckling. Antibiotika används i överbefolkade fiskodlingar för att undvika sjukdomar. Det här är bara några exempel på vad livsmedelsindustrin har blivit. Det är naturligt för insekter att söka sig till våra grödor. Det är naturligt för våra grödor och boskap att växa i en långsammare takt. Det är naturligt att vissa fiskar dör av sjukdom. Våra försök att förhindra dessa naturliga sätt att leva har bara resulterat i mer skadliga resultat. Därför måste vi hitta andra hållbara, men naturliga och hälsosamma sätt för vår livsmedelsproduktion. Med det sagt ligger utmaningen inte bara i konsumtionen av hälsosam mat, utan också vår förmåga att använda maten på ett effektivt sätt.

Med en växande befolkning blir uppgiften att ge alla rätt näring exponentiellt svårare, vilket är anledningen till att konsumtionsmedlen är nyckeln. Matsvinn är ett allvarligt problem i dagens värld, och enligt rapporter kommer 2,1 miljarder ton mat att gå till spillo varje år 2030. Det motsvarar 66 ton mat som går förlorad varje sekund. I dag slösas cirka en tredjedel av den mat som produceras varje år, men enligt Food Aid Foundation är cirka 11 % av världens befolkning undernärd. Ironiskt nog, trots alla ohälsosamma och onaturliga metoder som vi använder för att försöka öka effektiviteten i vår livsmedelsproduktion, slängs ändå en tredjedel av denna mat – vilket i sig skulle vara mer än tillräckligt för att mätta de undernärda. Men vårt matsvinn skadar inte bara de som lever i mindre lyckligt lottade delar av världen, utan vi skadar också oss själva oavsiktligt. Vår ineffektiva konsumtion innebär att vi måste producera mer mat än vad som behövs, och ett tydligt exempel på detta är inom köttindustrin där vi har sett en stor ökning av djuruppfödningen. Detta har lett till många negativa effekter på vår miljö och livsmiljö. Faktum är att köttkonsumtionen och djurhållningen står för mer växthusgaser än alla världens transportsystem tillsammans. Köttkonsumtionen kräver också en överväldigande mängd mark, vatten och energi. Det krävs mer än 2 400 liter vatten för att producera ett ynka halvt kilo nötkött. Detta för att inte tala om de etiska farhågorna i köttproduktionen. Många av dessa djur utsätts för djurplågeri och behandlas mycket dåligt. Dessutom har det också gjorts en omfattande mängd forskning som pekar på hälsoproblem med köttkonsumtion. Därför kan en global förändring mot en vegan eller vegetarisk kost inte bara vara en betydande förbättring för din hälsa, utan också vara ett av de mest effektiva sätten att bekämpa effekterna av klimatförändringar och hjälpa miljön.

Sättet på vilket vi presenterar och förvarar mat har också betydelse för vilken effekt vi har på planeten. Som människor tenderar vi att uppfatta och bedöma många aspekter av världen genom vår syn, och nu mer än någonsin bombarderas våra ögon med stimuli. Det kan vara anledningen till att vi ofta verkar vara mer intresserade av utseendet på saker vi köper, snarare än själva innehållet. Vi har kommit in i en multimedial tidsålder där vi dagligen omges av reklam och bilder som visar oss orealistiska men estetiskt tilltalande versioner av produkter och människor. När vi presenteras för sådana bilder har det naturligtvis börjat bildas en länk mellan våra förväntningar på kvalitet och de visuella representationer vi ser omkring oss. Och sociala medier och online-världen har bara eskalerat denna effekt. Vi är så bekymrade över hur våra produkter ser ut att vi varje år lägger ner stora mängder resurser och energi på att tillverka förpackningar. Förpackningar är inte bara mycket energikrävande, utan produktionen och användningen av dessa förpackningar har också negativa miljökonsekvenser. De material som används är ofta mycket svåra att göra sig av med (plast är ett bra exempel på detta då det tar upp till 1 000 år att bryta ned). Och de metoder vi har för att göra oss av med vårt förpackningsavfall har ofta negativa konsekvenser i sig (förbränning av plast medför exempelvis gifter i atmosfären). Vårt förpackningsavfall hamnar ofta också i våra hav, landmassor eller skadar djur. Att skydda våra livsmedel genom olika former av förpackningar är dock en process som är nödvändig och på många sätt svår att helt eliminera. Trots detta är det viktigt att vi hittar sätt att minska vår användning av förpackningar och hittar andra lösningar för att minska den totala skada vi åsamkar miljön. Vilka typer av livsmedel vi konsumerar och på vilket sätt vi konsumerar dem har alltid varit nära kopplat till vårt klimat och vår miljö, och därför är det i vår tid viktigare än någonsin att vara medveten om och ta hänsyn till våra livsmedelssystem.

21/02/202